Profetissan Hanna är en av de starka  och handlingskraftiga kvinnliga profeter, som Bibeln skriver om. I Gamla Testamentet kan vi läsa om de fem profetissorna  Mirjam, Debora, Hulda, Jesajas fru och Hanna (profeten Samuels mamma). I Nya Testamentet finns förutom profetissan Hanna, Filips fyra döttrar och Isebel/Jesabel (som dock är beskriven som en falsk profet). Profetissan Hanna föds omkring år 87 före Kristus, och hennes pappa heter Fanuel. Hanna gifter sig ung, men efter sju år blir hon änka. Efter det beslutar sig Hanna att ägna sina resterande dagar, åt  att fasta och be till Gud ”natt och dag”. Hon kom att stå Gud nära och blev både en kvinnlig profet, och den första kända missionären.

När man talar om profeter är det viktigt att förstå att en profet i biblisk mening, inte nödvändigtvis är någon som förutsäger framtiden. En profet är en förkunnare, någon som talar Guds ord till folket – på Guds uppdrag. Gud använder sig många gånger av profeter för att varna Israels folk, när de avfaller från Gud och går sina egna vägar. Hanna var alltså en sådan kvinnlig profet, en kvinna som Gud använde som sitt språkrör.

Detta gudomliga uppdrag gjorde att hon brukade vistas i templet, och när hon var 84 år fick hon tillsammans med den gamle Simeon se den länge väntade Jesus – Gud i mänsklig form – bäras fram av sin mor, Maria. När hon får se Jesusbarnet,  tackar hon Gud för att han uppfyllt sitt löfte om frälsning.  Efteråt berättar hon  om Jesus för alla som vill lyssna, och blir på så sätt den första missionären.

Vad vi kan lära oss av profetissan Hanna…

Jag tycker att det är lite spännande att  Symeon och Hanna, som möter Jesusbarnet i templet – reagerar så olika. Båda tackar och prisar Gud för att en frälsare är född. Symeon är glad över att nu kunna ”dö i frid”, medan profetissan Hanna blir missionär och berättar om Jesus för ”alla”.

Hanna är ett kvinnonamn med hebreiskt ursprung (Channah חַנָּה) som betyder nåd och favör.

Av profetissan Hanna kan vi lära oss att motgångar – som när en närstående dör – inte behöver stoppa oss från att fullfölja Guds kallelse och plan för våra liv. Vi kan trots ett trasigt förflutet finna nåd och favör, hos både Gud och människor. Vi kan också lära oss att vi kan stå i aktiv tjänst för Gud, även när vi blir äldre.

Profetissan Hanna – bibelreferens:

Ledd av Anden kom Symeon till templet, och när föräldrarna kom med barnet Jesus för att göra som sed var enligt lagen, tog han barnet i sin famn och prisade Gud och sa: ”Herre, nu kan jag, din tjänare, dö i frid, så som du har lovat. För nu har jag med egna ögon sett din frälsning, som du har berett inför alla folk, ett ljus som ska uppenbaras för hedningarna och ge ära åt ditt folk Israel.” Jesu  far och mor var mycket förvånade över vad som sades om honom. Symeon välsignade dem och sa till hans mor Maria: ”Det här barnet ska bli till fall och upprättelse för många i Israel och till ett tecken man strider om. Också genom din egen själ ska ett svärd gå. Så ska avslöjas vad många tänker i sina hjärtan.”

Där fanns också en profetissa, som hette Hanna, dotter till Fanuel från Ashers stam. Hon var nu gammal. Hanna hade varit gift i sju år när hon var ung och sedan levt som änka tills hon nu var åttiofyra år. Hon lämnade aldrig templet utan var där dag och natt och tjänade Gud genom fasta och bön. Just då kom Hanna dit och började tacka och prisa Gud. Hon berättade om Jesus för alla som väntade på att Jerusalem skulle återlösas.” /Lukasevangeliet 2:27-38

Läs mer om Symeon >>

Varma hälsningar från /Mia ♡
072- 430 99 11 (för sms)
Alla kvinnorna >>
Om mig >>